Så sitter vi där i badkaret i det nyrenoverade badrummet, med massvis av tända ljus omkring oss, och bara tittar på varandra. Ler. Vet. Känner. Rör. Andas. Trygghet. Han skrattar åt mig, för jag har en sådan där dag där jag är så sjukt rolig. Pratar och gestikulerar och har mig. Och jag älskar den där blicken han ger mig. Den där blicken som är så full av kärlek och lycka. Jag gör honom lycklig!
När fingrar och tår sakta skrynklas, kliver vi ur och lindar in oss i handduk och morgonrock. Vi blandar O’boy och äter kakor, uppkrupna på soffan tillsammans. Jag stryker min hand över det där bröstet som alltid är så varmt, det där bröstet jag älskar att vila mitt huvud mot. Vi diskuterar livligt, som vi alltid gör, kring något som vi inte är överens om - men vi har hela tiden nära till skratt. När det är matlagningsdags småtjafsar vi igen för att han slänger pickles på min tallrik trots att jag inte vill ha dem, och jag stänger alla luckor och lådor han öppnar. Han drar fram allt man kan tänka sig, och jag plockar undan. Så är det alltid, inte bara i köket. Han stökar till det och jag städar. Han kladdar ner och jag torkar av. Och han gormar – gud vad han gormar och gnolar och sjunger och gapar – och jag suckar, men ler när han inte ser.
Och när vi somnar den kvällen får jag vara den lilla skeden jag älskar att vara, för då somnar jag som bäst. Och när han är på väg att somna in, så rycker det i hans kropp som det gör varje kväll. Det börjar oftast i fingrarna eller fötterna. Sen hackar han en kort stund med tänderna, sen slappnar hans kropp av och han somnar med tunga andetag. Och jag ligger och följer det där insomningsmönstret som jag älskar, och under natten stoppar vi om varandra när vi fryser. Och när jag vaknar av att han håller om mig mitt i natten vill jag nästan gråta av lycka, men jag är för trött så jag somnar om.
Och när vi vaknar på morgonen drar han mig tätt intill sig, och istället för att gå upp ligger vi kvar och drar oss en extra stund. Och jag killar honom i nackhåret och han trasslar in sina ben mellan mina.
Allt det där, alla de där sakerna förtjänar jag. Ingenting mindre, än allt det där. Because I’m worth loving. I’m worth figthing for.
